Den skärmlösa måltiden

Ingen skärm vid vårt bord
Ingen skärm vid vårt bord

Vi har skärmfritt hemma. Vid varje måltid i alla fall. Visst har jag alltid tyckt att mobilen inte har något vid det festdukade middagsbordet att göra, men har nog i ärlighetens namn slarvat ganska mycket till vardags. Surfat på facebook till frukost, scrollat igenom instagram vid fikat och så vidare. Men tack vare kärestas kloka initiativ är det nu helt skärmfritt vid alla måltider. Sedan smarttelefoner och plattor gjort inträde i vår vardag tror jag att okynnes-surfandet ökat markant. I mitt fall har det definitivt gjort det. Att kolla sin Facebook är något av ett gift. Därför känns det extra viktigt att ha en social samvaro där inga skärmar stör. En social samvaro där tankar och idéer utbyts, där band knyts an och bevaras.

Semesterbilder, statusuppdateringar, fotbollsmatch och instagram kantades av förrätt, varmrätt och dessert.

Det händer alltjämt att jag gör ett eller annat krogpass. Sist var jag på en av Stockholms mer etablerade restauranger och serverade ett sällskap om tretton personer, som kunde varit hämtade ur tv-serien solsidan. Av dessa satt inte mindre än tio med skärmen framför sig genom större delen av middagen. De var ute för att fira ett av paren som gift sig tidigare under året. Semesterbilder, statusuppdateringar, fotbollsmatch och instagram kantades av förrätt, varmrätt och dessert. Vad de åt tvivlar jag på att alla kom ihåg. Enligt utsago var det fem par och en solist som dinerade, så någon anslutning till varandra hade de uppenbarligen. Något större socialt samspel upplevde jag däremot inte i sällskapet. Inte heller med mig som serverade då tallrikar och vin trängdes ner bland I-phones och androider. När jag för femton år sedan jobbade på Ulriksdals Wärdshus hade vi en menypärm i läder innehållande en tecknad bild av en med tjock röd linje överstruken mobiltelefon. När någon talade i telefon hämtades pärmen och öppnades demonstrativt inför gästens ögon som en vänlig med mycket tydlig tillrättavisning om att mobiltelefon inte var tillåten i matsalen. Kanske är det dags att återinföra den gamla pärmen?

Traditionen av att bryta bröd sträcker sig tusentals år tillbaka…

Måltiden handlar nämligen om mycket mer än att bara tillgodogöra sig det dagliga näringsbehovet. Det är det mest väsentliga forumet för socialt samförstånd och acceptans. En måltid är något man delar, upplever och uppskattar tillsammans. Helst över generationsgränserna då det bidrar till både uppfostran och lärandet av social kompetens.  Jag upplever att många svenskar är dåliga på att vårda den traditionen, medan den i andra kulturer, inte minst den latinska (oavsett om vi pratar om Italien, Spanien, Frankrike eller Syd & Mellanamerika) utgör ett betydligt starkare fundament. Därför tror jag att det är extra viktigt att vara uppmärksam på hur vi använder våra skärmar kring det dukade bordet. Dessutom anser jag att när någon jag pratar med väljer att samtidigt titta på sin skärm, inte är annat annat än rent ohyfsad. Om vuxna människor inte förstår bättre undrar jag vilka signaler vi sänder till våra barn och hur de sedan i sin tur kommer formas till morgondagens föräldrar. Traditionen av att bryta bröd och dela sträcker sig tusentals år tillbaka men jag är rädd för att på ett par decennier kommer gå förlorad i det ljusblå skenet av handhållen social media. Tänk dig själv ett scenario där maten lagas för hela veckans behov och var och en äter när det passar, utan samvaro, dialog och gemenskap. Det är inget jag någonsin vill vara med om och därför har jag så gärna anammat regeln om den skärmlösa måltiden här hemma. Här hemma är nämligen måltiden navet i familjens sociala umgänge. Där man ger varandra sin odelade uppmärksamhet, lyssnar, konverserar, förstår och utvecklas. Och så jobbigt är det ju faktiskt inte att umgås en liten stund.

Andreas Kjörling, prisbelönt författare & sommelier som värnar den skärmlösa måltiden

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

CAPTCHA *